Hade en sån jäkla härlig känsla i kroppen nu på morgonen, till freds liksom!

Kände att jag kunde börja njuta av småsaker, vinden kändes skön mot mitt ansikte, håret fladdrade härligt när jag gick mot spårvagnen, de färgglada höstlövet singlade ner runt mig, jag har fått ta fram min fina höstjacka och lyssna på bra musik i lurarna.

Jag tror jag börjar leva igen!

Idag har jag varit riktigt seg hela dagen, men har ju lyckats ta mig igenom den rätt bra ändå!

Var ledig idag så Evve och jag har varit och umgåts med Ida och lilla Collin som börjar bli rätt stor nu medan Håkan var på jobbet. Under eftermiddagen har huvudvärken kommit krypande allt mer och mer men det är inte riktigt att det bryter ut utan mer som något som ligger och stör i bakgrunden.

Helgen har varit riktigt trevlig, i lördags var det hemfix och mys med familjen på dagen, sen på kvällen bar det över till Natalie för tjejkväll med hemlagad thai-mat, som vi har Som och Po att tacka för!

Under gårdagen var vi med Emma och Robban på arbetets museum på legoutställning, det var häftigt och roligt!

Imorrn blir det jobb 10-18 igen :)

https://bozita.ingoare.se/BFF/?share=1&id=39

Jag har verkligen fastnat i kupongträsket, håller även ögon och öron öppna efter gratissaker och varuprover :)

För mig är det lite av en sport, att se hur mycket man kan spara in vid varje handling, inte bara för att vi haft det knapert ekonomiskt utan mest för att det är kul. Jag köper dock bara nödvändiga saker.

Både förra och denna vecka har jag haft sjukt dålig självdiciplin när det kommer till sötsaker och träning, har druckit läsk, ätit fikabröd och choklad typ varje dag och knappt tränat alls men jag ser det inte som ett nederlag ändå utan mer som en liten "viloperiod", jag går inte ner i vikt och tränar för att jag är tvungen utan för att jag vill och det är därför väldigt viktigt för mig själv att det inte blir just det, ett tvång!

Men nu är ju denna vecka snart slut så på måndag blir det att försöka ta tag i saker och ting igen, börja träna mer och tänka mer på vad jag äter igen...eller snarare vad jag inte ska äta så mycket av ;P

På väg till jobbet går jag genom mitt fina höstsverige, de vackra eldröda bladen singlar ner på de annars gråa gatorna och färglägger landet med sin finaste palett, på så sätt är hösten nästan lika fin som våren med sina vackra blommor och knoppar.

Regn och rusk är inget som tilltalar men när snön väl faller så vet man att snart är det vår igen. Våren, den tiden när de flesta börjar må bättre igen, när man går mot ljusare tider och varmare dagar. Kanske har man semestern bokad sedan länge för att ha något roligt att blicka mot, kanske ser man fram emot en lugn ledighet hemma med familjen eller kanske att man ska jobba sig igenom hela sommaren för det är just det som gör dig glad. 

Oavsett vad man väljer att göra med sin tid eller vad man väljer att se fram emot så tror jag att det är väldigt viktigt att alla har något att längta efter som inte är något omöjlighet att det faktiskt kan bli verklighet.

Ibland kan man ju börja fundera över vilka som är ens verkliga vänner och hur mycket man betyder för vissa släktingar, när man har varit med om en tragisk händelse som i mitt fall så blir vissa saker helt plötsligt väldigt tydliga.

Vänner man trodde fanns där men som knappt visat ett uns av medlidande, så de knappt är värda att ens kalla sina vänner och så har man vänner som man inte alls visste fanns där på det sättet men som stöttat oss och visat väldigt mycket sympati istället.

Släktingar ska vi inte ens prata om hur besviken jag är på vissa av dom, men det är ju bara ytterliggare ett bevis på att man föds in i sin släkt och man väljer sin familj!

Jag har ibland lust att dra ner vissa på jorden som inte är medvetna om vad som hänt mig men så tänker jag ett steg längre att när de kommer med dumma kommentarer och faktiskt inte vet ett skit om mig och mitt liv så är de inte ens lite värda att få höra vad jag har att säga om min lilla pojke.

Ett exempel är en tant som kom in på jobbet i butiken och säger "livet är inte lätt" med undertonen av att jag är ung och inte vet bättre så har jag sån lust att bara snäsa av henne men vad hjälper det?! Jag mår ju lika dåligt i slutändan ändå.