Ibland är det jätteskönt att ens mående och känslor inte syns utåt men ibland kan det vara bland det jobbigaste i världen.
Dagar som idag när man får hjärtklappning utan förvarning flera gånger under dagen, även om jag har min aning om varför så gör det inte att det blir mindre jobbigt bara aningen mer hanterbart...kanske.

Sommarbarn som man är, som förut alltid älskat att fira midsommar och sin födelsedag känner inte riktigt detsamma de senaste åren och det gör ont. Ett stort fett jävla mörkt hål finns där istället.

Vill inte må dåligt, vill inte behöva skriva av mig, vill inte ha hjärtklappning, vill inte vara ledsen, vill inte ha ett tryck i bröstet, vill inte!

Fan ta dig din äckliga jävla orättvisa världjävel, du kan ta dig i arslet!