Samtidigt som jag lyssnar på en ballad så kommer Evelina ut i köket och frågar om hon kan få något litet att äta innan maten är klar, jag lyfter upp henne i famnen för att sedan titta ut genom fönstret och se att snön faller ner, man ser glädjen i hennes ögon likväl som man hör den i hennes röst när hon utbrister att hon i morgon kommer kunna vara ute och leka i den med sina dagiskompisar. Jag omfamnar henne hårt och dansar genom köket till musiken, glad för att jag fått en dotter som ger mig så mycket värme och glädje.

Jag förbluffas mest varje dag över hur glad man kan bli för små vardagliga saker när man ser på världen med positiva ögon!

När året börjar närma sig sitt slut så tycker jag personligen det är ganska intressant hur många som resonerar somså att "kan inte bara det här pissåret ta slut" men enligt min mening så är det ju inte helt och hållet året som gör att din situation är eller känns pissig utan i grund och botten handlar det om din egen inställning till saker och ting. Att vissa ser det nya året som en nystart har jag däremot full förståelse för beroende vad de varit med om.

Men sen har vi även alla dessa nyårslöften, varför ska man vänta tills det blir ett nytt år för att göra ett löfte som egentligen bara ärför dig själv,är det för att äntligen så får man en anledning till att skriva ut det på till exempel en social media. Skapar inte det bara mer inre stress och ångest för vissa människor än att det ska verka som den morot det är tänkt som, för det känns som att de flesta löften handlar om vikt samt träning och det är väl om något sånt somkan skapa presationsångest, speciellt om man sen inte lever upp till det men ändå fortsätter att ha det som nytt löfte i 10, 15 eller kanske till och med 20 år. Sluta med vikthets mot er själva om inte annat, att leva sundare kan jag förstå men man ska aldrig stirra sig blind på en vikt!

Istället för att klaga över det gågna året som absolut varit tufft bitvis, men jag har också haft betydligt mycket värre år och ändå står jag ändå här, inne på mitt 27:e år, mamma till en fantastisk blivande fyraåring, med fast jobb som jag älskar och eget hem.

Jag vill inleda år 2017 med några viktiga saker:

Jag är stolt över mig själv, över hur långt jag har kommit i min personliga utveckling

Jag är så sjukt stolt över att ha en så begåvad dotter

Jag är stolt över att ha hittat mig själv och veta vart jag står

Jag är så oerhört glad över de vänner som jag fått och de jag lärt känna bättre under 2016

Jag har så många fina minnen att tänka tillbaka på från förra året

Och framför allt så är jag glad och stolt att jag klarat ytterliggare 1 år av högtider utan Oliver och jag har Evelina, vänner och familj att tacka för det!