Det här med att vara arbetssökande är ju en bedrift i sig. Dels så ska man ju försöka att inte komma helt ur gängorna vad heter dygnsrytm, man ska dessutom försöka komma ihåg att äta någorlunda vettigt och sist men absolut inte minst så ska man ju sysselsätta sig själv dagarna i ända också.

Många som kanske önskar att de hade mer fritid för att hinna med annat än jobb i livet tycker kanske att det låter som piece of cake, tro mig för jag själv har varit där. 

Men hur är det nu när man har all den där tiden, barnledig vecka och karln ligger borta och jobbar....just det, du bor också 2,5 mil utanför stan och vill inte kosta på med onödig bensin bara för att hälsa på någon som dessutom också jobbar dagtid. Det blev en krånglig ekvation det där, lätt är det också att gå i en spiral neråt och dessto svårare att ta sig upp ur den.

Jag är stolt över mig själv att jag i alla fall går och lägger mig relativt skapligt och inte sover bort dagarna för att vädret gör inte saken lättare heller. Dessutom så äter jag också 2-3 gånger per dag vilket är ett under när man går här hemma själv .

Idag har ytteligare 10 jobb blivit sökta, märks att det snart är jul och årsskift då det inte kommer upp lika mycket nya jobb att söka som förut men jag antar att det bara är att hänga i. Jag menar, jag kan ju inte vara arbetslös för evigt!

Så vad gör jag då om dagarna, jo jag syr i hopp om att få lite mer rull på mitt hobbyföretag

https://www.facebook.com/groups/1510888135680057/?ref=bookmarks

Då är man sedan igår arbetslös för första gången på många många år, känns lite vemodigt måste jag erkänna!

Trots detta så har jag inga planer på att ligga på latsidan, det känns skönt att jag har Evelina hos mig under den första (och förhoppningsvis sista) arbetslösa veckan även om hon går i skolan dagtid.

Igår var jag hos tandläkaren, på ett rekryteringsmöte, hämtade saker hos mamma, åt lunch med Janne, var på ett möte som förhoppningsvis kan leda till jobb senare i vår, var och lämnade in mitt CV där de snart ska börja rekrytera och sen hämtade jag Evelina på skolan innan vi började med lite adventsstök.

Idag blir det hemmafix, dvs. mina slavar tvättmaskinen och diskmaskinen jobbar för fullt medan jag söker en massa intressanta jobb jag hittade igår kväll innan läggdags.

Folk som säger att det inte finns några jobb, dom ljuger eller såär det bara så enkelt att de är för kräsna med för höga krav på lön, arbetstider eller förmåner etc. Det känns som att för de flesta arbetstagarna så ska jobbet både vara bekvämt och betala jävligt bra för sig men så ser inte verkligheten ut och har aldrig gjort hittills så jag förstår inte riktigt vart dessa riktlinjer kommer ifrån.

Det är klart man vill ha lön förmödan, men det får man ju förhoppningsvis men ibland kan det ta lite tid. Man måste ju börja någonstans och jobba sig uppåt, ibland är den början i botten men har man tur så kanske man tack vare sina erfarenheter och kunskaper kan ta ett litet kliv upp redan från början.

Jag tänker i alla fall inte ge upp, jag ska nog ha ett jobb inom den snaraste framtid!