Vissa stunder känner jag mig hjälplös, nästintill värdelös. Inte bara på grund av det faktum att man inget kan göra åt det som har hänt men även för att man i nuet inget kan göra för att ändra på framtiden. 

En del säger att man inte ska ha bråttom, låta såren få läka men tänk om man är sådan som gör det bäst när man är sysselsatt?!

Det enda jag kan göra är att sätta mig för att söka jobb och fixa papper till Handels så a-kassan är fixad, jag får inte börja jobba förrän den 25:e augusti, till dess är jag registrerad som "arbetsförhindrad", jag kan inte heller börja träna förrän tidigast om 14 dagar då det redan gått en månad sen vi miste våran son. Tiden går för fort men ändå inte fort nog!

Jag visste sedan innan att livet inte är lätt, fick veta redan som liten att ingenting är rättvist

men att livet skulle bli såhär och allting kännas omöjligt trodde jag inte var möjligt.

Många gånger är det nog tur att vi inte kan se in i framtiden för vem fan skulle då orka leva i nuet,

då är det mycket bättre att vartefter kunna blicka bakåt och istället se vad man klarat av, vilka berg man ha bestigit och onda ting besegrat!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är så förbannat trött på att vara trött nu! I flera veckors tid så har humöret varit i botten, orken i helvetet och motivationen ännu lägre än så. Jag är så inåtihelvete trött på det till och med, jag vill ju vara den sprudlande energifyllda slu...

Kan vara så att jag är duktig på att överdriva detaljer, men det är väl bara en sån där sak som gör mig till mig antar jag. Jag har förhoppningsvis målat sista vändan på toaletten på övervåningen nu så vi kan montera dit toastolen i helgen. Tror ä...

Jobbet flyter på väldigt bra och jag trivs verkligen, nya arbetsuppgifter tillkommer men konstigt nog så är jag ännu inte totalt jätteförvirrad... Bara lite, ibland kanske! Jag har fått sommarschemat för Buda och har eventuellt ett sommarjobb på g o...

Nu har det gått ett tag sedan senaste inlägget och det till följd av den oundvikliga vardagen som tickar på, stundtals alldeles för fort. Vi alla tre har hållit oss Corona-fria och till synes även byn vi bor i så det är väldigt skönt. Evelina har ...

Det är många som har undrat, varför har jag flyttat och varför just till Lillhärdal?! På vissa sätt kan jag ju absolut känna att det inte skulle gjort något att flytta kortare bit än 50 mil men samtidigt så var det nog kanske precis vad jag behövde....